&nbs HEM FACEBOOK NAMNINSAMLINGEN VI SOM STÖDJER KLOKA ORD BERÄTTELSER SENASTE NYTT KONTAKT  
Namnlöst dokument
  2013-09-29
Ljudkänslighet Av Anders Hallgren

Ljudkänslighet

Det finns mängder med förhållanden som kan öka en hunds känslighet för ljud, som är viktigt att känna till. Med noggranna observationer kan du minska riskerna för att en hund blir onödigt starkt skrämd vid fyrverkerier och andra ljudupplevelser.
Flera saker ligger till grund för att en hund är ljudkänslig. En chockupplevelse, framför allt en tidig sådan, kan göra en hund extremt ångestbenägen för alla plötsliga ljud. Därför är det viktigt att man undviker att utsätta sin hund för risker. Man måste se upp och tänka framåt och skydda hunden från fyrverkeri. Man måste också se till att hunden inte träffar aggressiva hundar. Ser man en berusad person så går man en omväg. Är man på landet så undviker man att gå nära stängsel som kan vara strömförande o s v.

Smärttillstånd
En hund som har ont är mer känslig för starka upplevelser. Jag har på nära håll kunnat följa hur ljudrädsla kommer och går med smärta. När en hund till exempel får en smärtlindrande tablett, så kan rädslan avta dramatiskt så länge medlet verkar.

Öronbesvär
Precis som med folk så är inflammationer eller skador i öronen något som kan ligga bakom ångest. Ljuden blir förvrängda och det kanske blir svårt att lokalisera varifrån de kommer. En av de första undersökningar man gör på hundar som plötsligt blir rädda för ljud utan att de blivit skrämda är koll av öronen.

Hormonellt
Det finns iakttagelser som talar för att hundar som har en för låg produktion av sköldkörtelns hormon, tyroxin, också är mer känsliga för ljud. Eftersom många sköldkörtelfel nedärvs, är det extra viktigt att kontrollera tillståndet i din ras. Det är vanligare att tikar drabbas än hanhundar.

Tidig träning
Mycket kan med enkla medel göras för att förbereda valpar på ett liv i vår mänskliga bullermiljö. Med en CD med inspelat fyrverkeri (beställ genom Jycke-Tryck AB) kan man vänja valparna från späd ålder. CD:n spelas till en början på knappt hörbar volym, sedan successivt allt högre. Med en "dos" varje dag kan uppfödaren "vaccinera" valparna mot senare chockupplevelser av fyrverkeri.
Dessutom ska valpar hos uppfödaren utsättas för riktiga oljud också, men givetvis i små doser som inte skrämmer. En del uppfödare tar några kortare bilturer med valparna för miljöträning och besöker olika platser, exempelvis en valpvänlig arbetsplats som bjuder på lagom starka ljuderfarenheter. Om alla gjorde så, skulle massor av hundar klara sig betydligt bättre än nu.

Superhundarna
I samarbete med forskaren Michael Fox kunde en hundenhet i amerikanska armén få fram "superhundar" genom tidig tillvänjning till oljud. Valparna utsattes från späd ålder för flera olika typer av ljud och andra upplevelser. Det small och bullrade från högtalare, plåttunnor och kastruller användes som leksaker och golvet rörde sig. De blev så invanda av allt detta att inga starka ljudupplevelser tycktes bekomma dem i vuxen ålder.

Det går alltså! Det är en fråga om intresse och tidsmässig prioritering. Jag tycker att var och en som ska köpa en valp gott kan hjälpa sin uppfödare med sådana här saker. Om alla valpar "köptes" innan de levererades och den blivande hundägaren fick följa sin valp från ett tidigt skede, så skulle flera tillfällen till miljöträning finnas. Men det måste förstås ske på uppfödarens villkor, det får ju inte bli en störningsfaktor.

Valpkurser i fyrverkeri
Några instruktörer har börjat erbjuda "vaccinationskurser" för valpar med tillvänjning av fyrverkeri och annat oljud som främsta mål. Snart får vi kanske se sådana kurser dyka upp lite här och där.
Fyrverkerikurser är ju också något för vuxna hundar. Jag är övertygad om att, när kurserna blir vanligare, även äldre hundar ska få chans att gå på dem.

Träna själv
Tills vidare vill jag uppmana dig att träna själv. Dels med CD:n och dels med lite olika buller. Men tänk på att inte gå för fort fram! För då kan effekten bli den rakt motsatta. En stor del av träningen går ut på att leka och skoja med hunden så mycket att den distraheras och inte reagerar på oljuden.

Grader av skräck
Som med all ångest så finns det allt från lite till överväldigande mycket. Vanligen beror det på hur stark chock hunden utsatts för. Kan man konstatera att ångesten är mycket stark och att hunden fick sin fobi genom en stark chock, då måste man också behandla den mot chocken innan man börjar med symtomträning. Det är något som välutbildade hundpsykologer får lära sig och jag rekommenderar i sådana fall en kontakt med en sådan. Jag har också skrivit om det i några av mina böcker (se boktips nedan).
Efter en allvarlig chock uppstår det förändringar främst i hjärnan, individen blir mer känslig och känslosam. Det är som om förnuftet inte får råda fullt ut, för världen har visat sig vara farlig och då måste man inta en högre beredskap mot faror, både kroppsligt och mentalt. Det tillståndet måste man först häva, innan man kan träna hunden. När spändheten och spänningen släpper lite, då först blir hunden mottaglig för träning.

Träna inför varje säsong
Efter uppehåll kommer gamla inlärda reaktioner tillbaka även om de är borttränade. Det är en regel inom inlärningspsykologin som kallas för "spontan återhämtning (... av den betingade reflexen)". Gamla bortglömda eller borttränade inlärningsfenomen kommer tillbaka efter en period av vila.
Det innebär att du behöver börja redan på senhösten, innan fyrverkerierna kommer igång. Ofta behövs det inte så mycket träning, men det skadar aldrig att göra lite extra.

Följande är hämtat i urval från boken: Rädda, arga och stressade hundar. MB Förlag, Bromma 2012 av Anders Hallgren. Med tillstånd av författaren.

Chock och PTSS

En chock är en plötslig och total överbelastning av nervsystemet. Den lämnar oftast en kvarstående effekt i beteendet i form av lätthet att bli rädd, nervösa symtom och spändhet. Äldre hundar har lättare att återhämta sig efter en chockartad upplevelse. Men valpar och yngre hundar får ofta bestående förändringar i sitt beteende. Tyvärr är dessa förändringar svåra, ibland omöjliga att få bort enbart med träning. Det kan röra sig om till exempel rädsla för vissa saker, personer eller ljud. Förutom förändringar i beteendet blir det vanligtvis förändringar i såväl kroppens hormonsystem som nervsystem.
Kvarstående effekter av en chock, vilket är ytterligt vanligt vid kraftig chock, kallas PTSD, Post Traumatic Stress Disorder, eller vanligare på svenska PTSS, Post Traumatiskt Stress Syndrom.

Tre kategorier
Man delar in chocktillstånd, eller psykologiskt trauma som är en annan term, i tre olika kategorier.
Den första är det akuta traumatiska tillståndet, som inträder omedelbart efter chocken. Då är individen mycket starkt påverkad och desorienterad. Till exempel hör denne inte vad man säger och verkar oemottaglig för information.

Den andra är om chocken eller effekterna av den inte släpper. Individen tycks inte återgå till normalt fungerande igen. Detta kallas kroniskt, eller förlängt chocktillstånd. Individen är splittrad, får panik vid vissa tillfällen där den förut varit behärskad, får aggressiva utbrott där den tidigare varit lugn.

Den tredje kallas för latent chocktillstånd. Det betyder att individen till synes har återhämtat sig. Alla beteenden är normala – utom då något inträffar som påminner om det som chockade. En hund hade blivit påkörd av en bil på en vägsträcka. Denna hund var inte rädd för bilar eller vägar, men visade en panisk skräck för just den vägsträckan.

Hundar som råkar ut för chockupplevelser, reagerar olika. Vissa blir mycket rädda, andra mindre. En del kommer över upplevelserna på kort tid, andra är påverkade hela livet. Bakom detta ligger troligen tidigare erfarenheter av skrämmande upplevelser, framför allt från valpåldern. Ärftliga förutsättningar och ålder spelar också en roll.

Symtom
Vid alla chocktillstånd får man svagare eller starkare beteendeförändringar. Först och främst blir det emotionella störningar, till exempel okontrollerade utbrott av ångest, irritation och aggression. Ibland även oro och rastlöshet, i svåra fall depression och apati.
En andra typ av symtom är sömnstörningar. Överhuvudtaget verkar individen att ha blivit så otrygg att varje tillstånd av avslappning kan innebära att utsätta sig för fara. Därför blir sömnen orolig med mycket drömmande. Ofta söker sig en hund till speciellt trygga ställen för att sova, som under bord, i garderober eller i hörn.

En tredje typ av symtom är att mycket av variationen i beteendet inskränks. Då hunden tidigare vid möte med andra hundar hälsade, nosade, imponerade, gick runt på stela ben och till slut lekte, finns nu bara vissa delar av dessa beteenden kvar. Kanske har de ersatts av morranden eller underkastelse.

Splittrad
Man kan ofta se på en hund om den blivit chockad. Den verkar splittrad, spänd och rastlös. Den har lätt att ”gå upp i varv”, lätt att bli stressad. Den verkar hela tiden noga kontrollera omgivningen, med sinnena på helspänn. Närmar sig en person på vägen, registrerar hunden det genast och följer dennes förehavanden med full koncentration.
Hunden är så spänd att ett plötsligt ljud kan få den att rycka till. Den är sällan oavbrutet koncentrerad någon längre stund. Undersöker den en luktfläck, lyfter den då och då på huvudet för att kontrollera omgivningen, som om den sökte efter farligheter. Ofta kniper svansen ihop och öronen vrids lyssnande efter faror. Ökad känslighet för ljud är också vanligt hos en hund som blivit chockad.

Försiktig
Ett av de kanske mest framträdande dragen hos den chockade hunden är de negativa förväntningarna. Den verkar vänta sig otrevligheter överallt, framför allt på nya och okända ställen. Den går inte in i ett okänt rum, utan att sakta och försiktigt från tröskeln sträcka fram halsen och undersöka först.
Ett konstigt format föremål, som till exempel en papperspåse som inte brukar ligga på stigen där den går, skrämmer men lockar samtidigt. Hunden kan inte gå ifrån platsen, utan måste först undersöka den. Den sträcker ut sig och är spänd i varje muskel, för att snabbt kunna fly och närmar sig föremålet med låg kroppshållning. Då den nosat på det och konstaterat att det är ofarligt, är faran över.

Tidig chock värst
Valpar är mycket känsliga och en chock kan bli förödande. Blir en valp chockad blir i allmänhet resultatet en bestående kraftig förändring av dess personlighet och beteende. Valpens hela inställning till omvärlden, dess erfarenheter, känsloliv och inlärning kan komma att påverkas.
En äldre hund som chockats kan komma att visa mest intensiv rädsla inför sådant som påminner om det skrämmande. Valpar som chockats kommer att visa rädsla för allt som är okänt. Chocken blir allmän, det vill säga omfattar valpens hela erfarenhetsvärld.

Fyrverkeri förstör hundar
En chock är ju en maximal stressreaktion. Den är så stark att den ibland leder till döden. Inom cirka tre veckor efter nyårsafton händer det att hundar dör, oftast i hjärtsvikt. De har då blivit så svårt chockade att det kan liknas vid en granatchock, som drabbar soldater i krig.

En schäfervalp på fem månader togs med familjen ut en valborgsmässoafton för att vara med när husse, matte och de två barnen beskådade eldarna. Det var mycket folk runt omkring och många hälsade på den glada och sociala valpen. Plötsligt startar ett utannonserat fyrverkeri ett tjugotal meter ifrån, med raketer riktade ut mot den närbelägna sjön. Det smällde och tjöt och hunden började visa tecken på att hon tyckte det var obehagligt. Någon slängde in några så kallade ryska smällare in i elden och de smällde alldeles intill den ljudovana hunden som upprepade gevärsskott. Hon blev panikslagen och ägarna försökte lugna henne, men de lämnade inte platsen. Fyrverkeriet gick mot sitt crescendo och hunden blev chockad.
Sedan den dagen kunde hon inte vistas där det fanns fler personer än några få på ett ställe, hon skyggade för folk hon inte kände, blev ytterligt känslig för ljud och var rädd för nya ställen. Hennes aptit förändrades, hon löpte inte förrän hon var över två år gammal, hon förändrades från en glad valp till en passiv och ledsen hund.

Tillbaka